Trött och förbannad
När någon, samma person, hela tiden skäller och skriker på en om att man gör fel, man måste lära sig, och "fattar du inte att så kan du inte göra?!" börjar bli en vardag så tröttnar man tillslut.
Rent ut sagt...
Jag är så JÄVLA trött på mitt JÄVLA jobb!
Man gör så gott man kan, men ändå gör man tydligen fel!
Man blir bortskjussad och EN person säger åt en vad man ska göra.
VARFÖR kan inte såna personer göra nånting SJÄLVA ist för att skjussa runt på alla andra?
För att SJÄLV slippa göra nånting och sedan bara gå omkring och se ut att ha nånting att göra?
Som sedan blir förbanand när man ifrågasätter någonting, blir förbannad när hon läser denna blogg ;)
Det mina vänner - är min vardag.
Att se på när någon annan tjänar lika mkt som alla andra, men ändå inte jobbar, bara går omkring.
HÄR kommer en liten TRIBUTE till min älskade arbetsplats:
This one's for the workers who toil night and day (Det är exakt vad vi gör)
By hand and by brain to earn your pay
Who for centuries long past for no more than your bread
Have bled for your countries and counted your dead
In the factories (Orica) and mills, in the shipyards and mines
We've often been told to keep up with the times
For our skills are not needed, they've streamlined the job
And with sliderule and stopwatch our pride they have robbed
And when the sky darkens (Natt-skiftet!) and the prospect is war
Who's given a gun and then pushed to the fore
And expected to die for the land of our birth
Though we've never owned one lousy handful of earth?
Jag VET att ni på fabriken och på kontoren läser min blogg, (ja har fått ta skit från denna dam för mina bloggar) SÅ TA ÅT ER FÖR FAN, jag vet att ni håller med i texten!!
