Min lycka är någon annans sorg

Jag har öppnat mig helt och berättat.
Verkligheten man trodde var skyddad är bara en fasad, den är mycket värre än man kunnat ana.

Man tror man lever i en skyddad omgivning med vänner och familj, och att inget kan hände MIG. (Eller hur?)
När man får reda på sanningen och hur det kan gå till i verkligheten känner man sig lurad.
Man vill bort.
Börja om på nytt, träffa nya människor och bara önska att nästa är människor man kan lite på.
Men alla är sig likadana. Vilka man än umgås med, vilka man än träffar.
(Tänk efter, även den man gillar mest har någongång på något sätt svikit dig. Innerst inne.)
Get used to it.


Jag öppnade mig om den största hemlighet jag har haft i snart ett halvår, och känner mig lättad.
Men min lycka är någon annans sorg, så är det.
Jag är inte glad att det har hänt, men jag är glad att jag har kunnat berätta.



Men gladast är jag att du inte är arg på mig.
Jag har faktiskt inte gjort något den här gången.


Kommentarer
Postat av: dookie

svar: nej, det är inte du jag menar tagit priset. misstänkte när jag skrev det att du kanske skulle tro det, men självklart är det hans agerande jag menar. jag litar på dig. men om det i framtiden händer nåt liknande så vill jag att du inte tvekar utan berättar för mig på en gång. det räcker att min fd pojkvän varit ett svin, vill inte ha nåt otalt eller att min vän undanhåller saker för mig. jag orkar inte förlora en relation till.

2008-04-08 @ 13:15:15
URL: http://dookie.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0