Marre´s Alanya

Hallå alla läsare.

 

Nu börjar våren komma, med alla vårkänslor och andra känslor därtill ;)

Och vilken energi man får av lite sol, eller hur?!

 

Igår var Helena och jag ute på vårpromenad runt lilla Lindesjön och jag hittade blommor!

Vilken lycka...

 

Och snart åker Kadir till Alanya för säsongens jobb.

Det blir lite annorlunda i år.

Jag åker inte ner för något jobb då jag ska jobba på sjukhuset hela sommaren, men jag kommer troligen åka ner så fort jag har något ledigt. Och i September kommer jag absolut att åka ner.

 

Kadir byter restaurant i år också.

Det är lite synd för jag älskar Hasir och läget eftersom det ligger precis vid stranden.

Men Kadir är fruktansvärt trött på den norska tanten som inte kan låta varken honom eller mig vara ifred pga svartsjuka, det blev för mycket förra året så han tröttnade.

 

Så i år jobbar han på Baris nya restaurant som han öppnade förra året, Moods.

Baris är ju Hasirs ena förra ägare, brorsan till Serkan som äger Hasir.

Helt ny personal, fräsch lokal (det är t.o.m AC inne på damernas, hur lyx är inte det?!)

Och Moods ligger uppe på Atatürk-gatan, egentligen bara snett upp från Hasir, första korsningen. Ganska lätt att hitta faktiskt eftersom det är på stora huvudgatan.

Så där kommer jag att befinna mig när jag väl kommer ner dit, och även mina vänner och familj som åker på semester kommer hänga där. Så kom dit om ni vill träffa mig eller Kadir :)

Hoppas alla är taggade för ännu en helg?! Min helg kommer bli väldigt lugn, då det är min första lediga helg på länge. Det är sjukt hur mycket man får jobba alltså, but I like it.

Just nu har det inte blivit så mycket sömn här heller.

Min lilla Ozzy har opererats och med det följer såklart en sån där ful tratt över huvudet.

Komiskt nog slet han av sig den medan han fortfarande var påverkad av narkosen, i bilen omväg hem från veterinären.

Jag talade om för honom hur min diskussion utvecklades till nästan mordhot med den förra veterinären här i Nora när jag och mitt ex skulle ge en spruta för skabb.

Han blev livrädd och jag bad om ursäkt.

Men som sagt...

Tratten åkte av redan i bilen och kattfan vägrar att ha på sig den, och självklart är han ju på såret och slickar hela tiden iaf, så mina nätter går åt till att stänga in honom på rummet och självklart vaknar jag så fort han rör sig och börjar slicka såret.